Rapport's Eassa

Hmmm... så som jag har fotat idag!
Tyvärr, i detta fallet, så verkar det som att kameran "älskar" Eassa!
Åtminstone om man tänker på figur och form(och vikt) hur jag är fotograferar så kommer liksom inte hennes rätta storlek fram på bilden. Det är verkligen så!
Hon ser ut som en mindre flodhäst tycker jag i verkligeheten, men tittar jag på bilden så ser hon fortfarande relativt smal och slank ut, så i detta fallet får ni nog lägga på ca 5 kilo för att föreställa er hur hon faktiskt ser ut!
De där små måste växa så det knakar, så som de verkar behöva mat iaf!
Eassa är såå hungrig och äter såå mkt att det borde vara hur många som helst!
Eller oxå så ser hon sin chans att få den ranson med mat som hon alltid tyckt att hon fötjänat!
Jag hoppas på det förstnämnda och att hon har en mindre amre med Eassavalpisar i magen...
Kan snart knappt bärga mig!

Jag kommer fortsättningsvis att ta och lägga ut "midjemåttet" på henne för att ni skall få lite koll på hur hon ökar i omfång! Ni kan ju göra en jämförelsemätning på eran egen hund ...
Jag kunde ju mätt på många olika ställen men jag har valt att mäta i stort sett mitt emellan revbenskanten och ljumsken sas.
Jag kan ju samtidigt passa på att tala om att Eassa i vanliga fall är en väldigt slimmad hund och hon har defenitivt varit betydligt smalare än Kali som på senare år lagt ut till lite "pensionärshull"...
I dagsläget är det rätt så stor skillnad på måtten mellan dem två.
Eassa 71 cm
Kali 61 cm

Ha det gott!

Vi har skaffat oss något som faktiskt liknar en hemsida, till slut kanske det blir en riktig hemsida men denna får duga tills dess!
Kika ggärna in på den, här är länken http://www.nogg.se/startpage.asp?idHomepage=10762
Dock kommer jag tills vidare att behålla denna bloggen.
Allt för att skapa förvirring... nej jag orkar bara inte flytta allt man skrivit och så vill jag gärna behålla det. Jag får se hur jag löser det hela...
Men den dagen den sorgen.

Imorgon är det ny fotodag och jag kan säga att ni kommer att få se en riktig julgris!

Oj vad det har hänt saker den senaste veckan!
Tills dess,
Ha det gott!

Ja idag är det verkligen ingen bild att skryta med!
Men jag kan ju bara säga att det var svart som natten då vi tog kortet och inte mkt att göra nåt åt!!!
I vilket fall som helst kan jag meddela att den lilla skruttan defenitivt lagt på sig!
Hon ser lite ut som ett hängbuksvin numera, tycker jag.
De rakade ju henne lite på magen inför ultrljudet i onsdags och det är väl tack vare att pälsen är borta där som hon faktiskt ser ut att fortfarande ha någon antydan till midja, för där är det rätt så hängigt nu!
Jag skall försöka att få en ljusare och bättre bild till 6:e veckans kort!

Men hon är fortfarande pigg och på hugget!
Så humöret är det inget "häng" på.
Ha det gott!

Ja så var man då hemkommen från Ale Djurklinik, efter att fascinerat ha skådat på bildskärmen under ultraljuds undersökningen. Jag har nog inte varit med om någon ultrljudsundersökning tidigare...
Inte vad jag kan minnas i alla fall, och absolut inte i jakt efter fosterblåsor och valpar, det är jag helt säker på! I vilket fall som helst så jag tyckte att detta var riktigt häftigt!
Att titta på skärmen då Anki förde proben över Eassas nyrakade mage var helt klart en upplevelse och varje gång man kunde se en svart... "klump"...(jag kallar det så i brist på annat/bättre ord) så hajjade man till och kände att "yes!" där är ytterligare en!
Häftigt!!!
Hur många de var kan folk bara sia om än så länge men som Monica sa att det är i vilket fall som helst en "kull"!
Och inte vilken kull som helst, de var redan ystra och "ettriga" som små terriers...
Det blir nog nåt att bita i
Superkul!
För att beskåda någon utav de små liven får ni kika in på Rapport's hemsida http://www.rapports.net
där ligger första "fotot" ute.

Idag blir det helt klart en extra köttbulle till min alldeles underbara lilla gumma Eassabrassa!
Det här skall bli såååååå roligt!

Så då har även den 4e veckan passerat och det börjar närma sig!
Vad det gäller tecken på Eassa får man väl säga att ytterligare ett tecken har uppenbarat sig, hon sover som en stock!
Hon har på inget sätt blivit tråkig och trött då vi är ute och tränar, men då vi väl kommer hem sover hunden mest hela tiden!
Det är tydligen ett väldigt positivt tecken då man hoppas på att den lilla damen skall få små valpisar!
Kul!
Och med tanke på hur mycket hon sover så borde det bli en rejäl kull,

På onsdag skall det bli ultraljud, jag återkommer väl då!
Ha det gott!

Jaha så var det dags för ytterligare ett foto.
Så här ser hon ut idag, dvs 3 veckor efter parningen, jag kan inte säga att jag märkt nån enorm skillnad på henne hemmavid men idag så betedde hon sig så konstigt på spåret att jag börjar fundera på om det faktiskt kan ha tagit sig!

Om man säger såhär, kommer det inga valpar efter det här, så kommer Monica åtminstone att ha en hund till som är till salu!
Så illa som hon spårade idag var jag beredd att sälja henne på plats, men det var ingen som ville köpa henne!

Nej, riktigt så illa var det inte, iaf inte med att jag hade planer på att sälja henne, men spåret var det absolut sämsta jag någonsin sett!
Hon var allt annat än intresserad av spår!
Hon käkade gräs och lufsade runt och såg ut att fundera på om vi skulle promenera åt det ena eller det andra hållet och efter ett kort tag kokade det över för mig och jag tog hastigt och lustigt av henne både sele och lina kopplade på henne kopplet och marscherade i rask takt tillbaka till bilen!
Vilken dag som helst hade detta varit en rejäl bestraffning för Eassa, att bli avplockad av spåret!
Men inte idag inte, hon såg mest ut som tjuren Ferdinad där hon lite lätt förnöjt lufsade med mig och Göran tillbaka mot bilarna snappade åt sig lite gräs med jämna mellanrum! Hmmmmm....
Jag tror och hoppas att hon är dräktig för skulle dagens uppträdande inte bero på det så vet jag inte vad jag skall göra!
Det fanns liksom ingen lust inget intresse att följa spåret.... Och då pratar vi om en hund som haft ett oerhört stort spårintresse helt på egen hand redan som helt liten valp!
Hon verkligen älskar att spåra, i vanliga fall!
Så här har hon verkligen aldrig tidigare betett sig!
Och så otroligt bra som det gått den senaste tiden, både med apporter, återgångar stigar och jag vet inte vad!
Besvikelsen var rätt så rejäl då jag satte in henne i bilen men jag försöker att trösta mig med att det med stor sannolikhet beror på att hon är dräktig och tänker på annat!
Så det börjarnog luta åt lite valpisar iaf!

Ha det gott!

Måste ju bara lägga ut denna bild.
Det är återigen familjen Bosetti som varit framme och tagit vackra kort!
Denna gången var det dock Tizi bakom kameran.
Men som sagt så här glad ser man ut då man lånat Canis en dag och fått ett cert!
Ha det gott!

Ja det är svårt att säga om det finns några små valpisar där... jag kan inte säga att jag har märkt någon större förrändring hos henne ännu, kanske att hon är ännu lite mer matgalen. Eller oxå är det bara inbillning... Vi får helt enkelt vänta och se. Om en vecka skall Moncan fälla ut de "magiska fingrarna" som hon uttrycker sig och känna efter om det verkar bli några Eassa småttingar, jag hoppas på det!!!

Så kommer det då en rapport från dagens tävling!
Vad skall man börja???

Jag får väl dra det hela lite kort.
Vi började med lottningen och drog startnummer 2.
Sedan bar det iväg ut till rutan. Jag började att värma upp Canis och kände honom lite på pulsen ;-) Det kändes bra! Jag kände mig lugn och jag trodde nog att det här kan gå hur som helst ;-))

Efter en stund blev det vår tur.
Jag tyckte att Canis verkade lite på hugget när vi ställde upp och jag visade honom starten.
Men så fort jag skickade honom insåg jag att det här kan bli en trixig vända med sök...
Canis lufsade iväg i ett tempo som jag aldrig sett honom ha... hmmmm...
Johanna hade sagt åt mig att om han börjar på det viset så säg åt honom att skärpa till sig!
Sagt o gjort, när han kom in så tänkte jag att jag säger åt honom!
Och han tittade på mig med sin kloka ögon och jag svär på att han tänkte jaha, på såvis! "men om jag inte skärper mig då, vad gör du då???" han synade alltså bluffen! För vad kunde jag göra?
Jag kunde bara fortsätta och skicka honom och då kände jag verkligen hur han höjde det stora långfingret åt mig och sa SUCKER!!! You loose!
Ok tänkte jag, om jag försöker att be honom lite peppande då?
Och då såg det ännu mer ut som att han tänkte "jasså det är på det viset!" Neeeej men då tror jag att vi gör på mitt vis!
Och det gjorde vi mao!
Han lufsade igenom sökbanan i sitt egna tempo!
Han gjorde precis det han skulle dvs sökte av området och plockade in figgarna men det gick som sagt långsammare än vad jag någonsin sett Canis röra sig.
Betyget blev en 9 med motiveringen att han har sökt av området, han hade lite lojt tempo och två stopp!
Jag får ju säga att jag blev mer än nöjd!
Hade inte riktigt väntat mig det! Men det var nog som PeO sa, det känns alltid värre när man står där själv. Och jag får säga att just i denna situationen, dvs under söket, kände jag mig rätt så hjälplös, vad skulle jag göra?
Jag kunde ju inte gärna göra nåt annat än att köra vidare.
Ja ja.

Därefter åkte jag tillbaka till klubben, tänkte att jag kunde passa på att köra Canis lite i lydnaden och förhoppningsvis få till svängarna lite bättre! Det kändes rätt så bra faktiskt mot slutet.

Efter det blev det lunchdags och det kan jag tala om att det var inte vilken lunch som helst!
Bara den får en att genast vilja besöka Trollhättans Brukshundklubb igen!
Det var fläskfilé med champinioner och lök med en härlig rotfruktsgratäng och fräsch sallad, med både drick och bröd som ingick!
Allt för futtiga 40:- och jag hade allvarliga funderingar på att bli stamgäst!
Det var kanongott!
Sedan drog det ihop sig till lydnaden, vi började med platsen som gick smärtfritt.
Därefter värmde vi upp och stegade in på planen.
Jag kände faktiskt direkt då vi gick in att Canis var på hugget!
Han låg på lite mer än innan men så hade oxå Johanna sagt att han brukar pressa på lite när man blir kommenderad. Hur som helst så kändes det riktigt bra! Jag kan inte säga att det blev några direkta missförstånd någonstans under FF, han verkade redan ha lärt sig hur jag gick, helt otroligt!
Men som jag har sagt mängder av ggr tidigare den hunden är helt makalös!!!
Inkallningen funkade hyggligt!
Framåtsändandet så tänkte jag att här passar jag på att lägga lite "press" på honom för han verkade vara lite taggad och Johanna har sagt att han gärna bränner iväg lite på tävling och med ett rejält fotkommando och en lite pressande blick gav vi oss iväg mot gruppen, på kommandot sprang han ut men bröt av väldigt tidigt och gick så snällt och fint igenom hela gruppen, väldigt långsamt! kom jättefint på inkallningen och låg på lite under FF till nästa skick men här hände det ngt han missförstod en del och jag fick ge honom dubbla kommandon och även en lite vift med handen för att han skulle sticka iväg på "framåt"... Han var även här väldigt kort men kom fint på inkallningen! (utan att tjuva).
Krypet blev naturligtvis en vänster vinkel på och där är ytterligare ett ställe som det skall till lite mer tajming från min sida ihop med Canis, alla som har sett Canis krypa vet att han utför detta moment helt fenomenalt! och när Johanna går med honom så ser vinklarna mkt enkla ut men att gå med honom själv är inte lika lätt, låter kanske märkligt, men det är sant och jag tror att det var mkt min tajming som gjorde att han inte fick bättre betyg än han fick här!
Skallet skötte han sig lysande på, han satt som fastklistrad och skallade jämnt och bra, i mina öron!
Apporteringarna är hans stora paradgrenar och han gjorde de jättefint! Det dom drog på här var själva ingångarna som han slarvade lite med.
Hoppet var inga problem och inte heller stegen!
Det som är så otroligt med denna hunden är att man kan ta honom efter en enda kort tränings stund och gå ut och köra ett helt elitlydnadspass på tävling med honom och han bara går!
Han är verkligen en makalös hund!
Det säger en hel del om vilket arbete Johanna har lagt ner på honom.
Han är verkligen ordentligt genomarbetad!
Och det var riktigt kul att få lov att låna honom, tack för det Johanna!
Vi fick ihop 267 poäng i snitt på lydnaden.
Sedan var det då bara uppletandet kvar!

Jag band upp honom och hetsade honom lite lätt med en slang, allt enligt instruktioner!
Sedan gick vi in i rutan, jag valde att börja i det vänstra hörnet.
Skickade honom på linjen men redan efter ca 10 m vek han nästan 90 grader rätt ut ur rutan och jag ropade in honom igen, skickade om honom och hoppades att han skulle följa kanten ut, det gjorde han inte, han vek av in mot mitten till och plockade in första föremålet, vi betade oss av neråt högra sidan och han plockade in både andra och tredje föremålet och då var jag rätt så säker på att sista föremålet låg i vänstra hörnet men jag lyckades inte få honom att gå dit ut och ett tu tre så var tiden ute, det blev alltså 3 föremål och en 7:a i betyg, det får jag vara nöjd med!
¤:e föremålet låg mycket riktigt ute i vänstra hörnet! Hmmmm... surt!

Totalsumman för dagen blev 570 poäng och lite surt får jag nästan säga, även om det var kul, så tog jag "mitt" första cert idag, med lånad hund
Det kändes ju lite snullet!
Alltså inte att få cert men att den dagen som man tar det första så är det för att man har lånat en proffshund!

Hur som helst Johanna, så var det roligt att få låna din super duper Canis och han är verkligen en riktigt rolig och kanonduktighund!
Makalös!
Vann idag gjorde Ann och Korint, det gjorde de mkt välförtjänt med dagens bästa sök och uppletande!
Grattis!

Das war alles!
Ha det gott!

Imorgon blir det ett nytt foto på den lilla gumman.
Men som sagt det blir först imorgon.

Och då kommer det oxå att rapporteras från söndagens tävling som jag har blivit "lurad" att deltaga på...
Nej jag skall inte säga att jag är lurad, jag har fått den stora förmånen att tävla med en helt makalös hund, nämligen Canis!
Johanna skulle varit med och tävlat sök imorgon i Trollhättan men har så ont att hon inte orkar/vill.
Så hon frågade om inte jag kunde tänka mig att köra honom och jag som tycker att det är så roligt att tävla tackade naturligtvis JA.
Jag har aldrig tidigare tränat med Canis så det skall bli spännande, men vi körde ett litet lydnadspass i torsdags på GMBK och det gick väl sådär... Man märker att man har lite olika signaler för sig, uppenbarligen gör vi(jag o Johanna) väldigt olika i svängarna för där hade Canis svårt att förstå vad som var på G och kom efter eller så kastade han sig in i svängen innan vi hade börjat att svänga, oftast hamnade han en bra bit bort, dvs vid sväng. Men bortsett från FF så tycker jag att det funkade rätt så bra! Jag menar vad kan man begära att hundstackaren skall göra då Johanna står och kommenderar och instruerar samtidigt som en annan tok står och gnäller om än det ena och än det andra...
Han skötte sig Kanon!
Vi körde ett litet uppletande oxå och där gick det väl hyggligt, han körde sitt eget race men han hittar ju föremålen, så varför inte?
Hur som helst så skall det bli väldigt roligt, och en rapport om hur det gick kommer väl imorgon kväll!

Ha det gott!

Jaha,
då kommer det en liten rapport från gårdagens spårtävling.
Vi var anmälda till GMBKs lägre klass spår i går, dvs lördag den 16/9.
Det var lite osäkert om Eassa skulle sluta löpa innan det var dags men det gjorde hon och vi kunde vara med. Jag hade planerat att träna en del under veckan då vi egentligen inte gjort speciellt mkt de senaste två veckorna pga mängder av andra saker, ej hundrelaterat, samt att det drog ihop sig till parning mm mm...
Dessutom så var jag sängliggande från tisdag till fredag denna veckan(släpade mig ut på fredag kväll o gjorde två upptag) och hann med andra ord inte alls med den träning som jag hade tänkt mig.
Jag har haft feber, huvudvärk och ont i halsen, det har hängt med ända sedan Oslo trippen förra helgen, jag o Monica snörvlade ju på kapp då och knaprade några skumma piller med lätt laxserande(hur det nu stavas) effekt som Monica hade köpt, säkerligen på ett skumt ställe... dessa tabletter skulle fördröja eller skjuta upp en förestående förkylning eller nåt i den stilen och det lyckades ju iaf. Att inte May blev svårartat sjuk i vårat sällskap är för mig en gåta och det får mig att fundera över hur strkt hennes imunförsvar är... hmmm.
I vilket fall som helst så rättade det till sig såpass att jag orkade hasa mig iväg på lördag morgon, men jag kan redan här informera om att det var tungt att ta sig runt spåret, och då skall jag väl samtidigt skvallra om att det var inget tung-gått spår.
Jag satt på vägen ut till tävlingen och hoppades på ett mkt tidigt startnummer då jag inte hade ätit frukost, har väldigt svårt att äta så tidigt, och jag hann inte in på nåt ställe för att köpa nåt heller... så jag insåg att det bästa som kunde hända var att jag drog ett tidigt startnummer så jag snabbt kunde förflytta mig tillbaka till klubben och få köpa mig lite frukost.
Väl på samlingsplatsen och vid lottningen drog jag startnummer 1, Perfekt!
Vi åkte iväg ut till rutan som var en öppen ruta i barrskog. Eassa hade till dagens datum genomfört hela 4 upptag varav två var dagen innan, vi är mao inga upptags experter och Eassa var het hon släpade mig fram till rutan och hade vissa ljud för sig... Men då jag satte henne vid sidan och riktade henne ut blev det fullt focus och helt tyst!
Något som tydligen hade imponerat på en åskådare, vilket jag fick höra efter spåret, kul!

När jag skickade henne var det full fart ut i rutan och hon hittade spåret direkt och drog iväg rätt så målmedvetet ut till höger!
Och självklart fick vi hööra "Tillbaka till rutan", jag kallade på Eassa och pekade rakt bakom mig och hon susade förbi och spårade kanonfint ut åt andra hållet!
Vi var iväg!

Hon spårade kanonfint! Låg på lite väl mkt faktiskt och då det var ungefär 1000 stigar i området som man växelvis följde lämnade korsade mm så var jag lite skeptisk på vissa ställen och höll emot väldigt mkt men hon envisades åpt sitt håll och det var bara att hänga på. Hon hade ju helt rätt den lilla pärlan!!!
Hon plockade alla apporter och jag upplevde inte att hon var osäker på nåt ställe, vid ett ställe ca 15-20 m efter att vi hade tagit den 6:e apporten började hon leta frenetiskt och först tänkte jag att hon hade ytterligare en apport även om det verkade otroligt att de skulle ligga så tätt men jag börjar faktiskt fundera på om någon hade träningsspårat spåret kanske dagen innan och haft en apport där eventuellt... nu spelade det mig mindre roll då vi fick fullt på spåret... ;-)
Vi traskade runt på drygt 19 minuter och då belönade jag rejält vid varje apport! Så det kändes kanon!
Efter det åkte vi tillbaka till klubben och åt frukost, härligt!
Det var sedan hopp å lek fram till kl 12.00 då platsen skulle vara, men då vi började ställe upp för platsliggning visade det sig att en spårdeltagare hade blivit inlåst av en väg bom kvar ute i spårområdet varför man bestämde sig för att köra budföringen först och vänta in "stackaren".
Budföringen resulterade i betyg 8.5 för Eassa då hon inte satte sig hos mottagaren.
Platsen låg hon fint på och sedan var det dags för lydnaden.
Jag hade värmt upp en stund och det kändes bra!
Hon var på hugget men inte överdrivet taggad som på senaste tävlingen.
Jag kände att hon var bra med i alla moment, det var väl egentligen bara hoppet som blev lite svårt för henne då man la apportbocken alldeles till vänster om oss när man ställe upp för hindret, detta är en väldigt svår störning för Eassa men hon skötte sig helt ok trots det!
Vi fick många kommentarer då vi lämnade planen, tex "åhhhhh vilken fin lydnad!"
och "typiskt att du skall gå in som nummer 1 nu blir det ju skitsvårt för oss andra", och en hel del mer, men alla var väldigt eniga om att det hade varit en mkt fin lydnad och det var roligt att höra då jag själv kände att det hade gått väldigt bra!
Vi fick ihop totalt 542.5 poäng och blev uppflyttade!
Kul! Vi snodde åt oss andraplatsen och fick en ganska stor säck med hund mat!

Jag kan bara säga tack till alla GMBK:are, det är alltid lika trevligt att hälsa på ute hos er, varesig det gäller träning, tävling eller fest!




Idag har vi kikat lite på elitspårtävlingen ute på Kungälvs brukshundklubb, promenerat och röstat!
Och idag kommer första bilden av 8 på Eassa.
Jag lovade ju Monica att ta ett foto på henne varje helgde kommande veckorna fram till valpning för att man skall kunna följa utveckligen.
Så här är bild 1.



Måste ju även passa på att skriva lite om Buddy, han var oxå varit ute och visat framfötterna ihelgen!
Han gjorde slutprovet för att bli räddningshund i lördags och det hade tydligen varit rätt så "lätt" så nu kan den blivande fadern titulera sig Norsk Räddningshund, Eassa och jag hälsar och grattar stort till Buddy och husse Erik, å andra sidan hade vi inte förväntat oss annat!

Ha det gott!

Jaha...
Vad skall man börja med?
Jag har inte haft någon tid egentligen att uppdatera på bra länge... Anledningarna har varit många, men mest överhängande har väl det förestående husbygget varit samt att jag letat en del efter nytt jobb, börjar tröttna på det jag har nu!
Det i kombination med lägenhetsvisningar, hundträning, packning då jag tillfälligt skall flytta upp till mamsen, för att spara ännu mer pengar, osv har gjort att jag inte har skrivit här på länge.
Nu är det ändå dags.
I helgen var vi nämligen iväg på en lite tripp, jag Monica och May åkte till Norge för att para Eassa, vi gjorde dock ett litet stopp på vägen dit för att titta på Exzos korning.
Han gjorde den på OG Uddevalla i lördags.
Det gick alldeles lysande!
Han och Elisabeth skötte sig strålande och Monica var mer än nöjd!
Han skrapade ihop 227 poäng med en +2:a på nerverna och bedömningen var väl ungefär som väntat.
Jag skall inte svära på siffrorna men jag vill minnas att de satt såhär:
Tillgänglig o öppen.
Stor jakt kamp
Måttlig social kamp
Mycket livlig
Måttlig skärpa utan kvarstående
Liten försvarslust
Relativt nerfast
Måttligt hård
Stor dådkraft
Det var väldigt kul att se brorsan till Eassa och jag säger GRATTIS! till Elisabeth och Exzo för en mkt väl genomförd korning!

Efter detta bar det av till Oslo för att träffa Buddy, Eassas kavaljer!
Hon höll på att trilla baklänges då hon fick syn på honom!
Mer om honom kan ni hitta på Vargfjells hemsida: http://www.vargfjell.net/
Och även på Rapport's hemsida: http://www.rapports.net/
Ståtligare hane har hon nog aldrig skådat och hon föll naturligtvis pladask!

Han är en väldigt välpigmenterad hane, glimten i ögat gick inte att ta miste på och han var framförallt väldigt social, så himla käck!
En annan sak som oxå var oerhört tilltalande var hans sätt att behandla föremål, han bara gick runt och höll i dem, helt fast utan att tugga eller kladda med dem han bara bar dem och var gång på gång framme hos oss och undrade om vi kanske var intresserade av att leka lite, och inte ens här var det något bollande med dem! Fantastiskt!
Storleksmässigt var han inmätt på 63 centimeter, man uppfattar hon som en väldigt kompakt hund med bra benstomme fast samtidigt väldigt lätt i typen trots muskler som räcker åtminstone för två hundar ;-)
Jag kan inte säga annat än att det antagligen var den vackraste hane jag någonsin sett, det passade ju perfekt att just han skulle bli Eassas kavaljer!
Utöver detta var han en riktig gentleman, även om Eassa inte riktigt verkade vara flickan som tänkte hålla på sig ;-) så kastade han sig inte över henne direkt utan försökte sig på en liten lättare uppvaktning. ;-)
Nu verkade detta vara mer eller mindre bortkastat då Eassa såg ut att fundera över om han inte riktigt fattade vinken, som inte direkt var liten...

Det tog dock inte många minuter innan de var igång!
De passade för säkerheten skull på att slå till med ett av världshistoriens längsta häng, nej skämt åsido, men det kändes som en evighet och det tyckte även Eassa som efter ca 10 minuter var sådär imponerad.
Då var det lite som, been there, done that... Nu får det räcka, känner jag inte lukten av en hare där borta... jag går nu, tack o hej!
Men se då fick vi stoppat henne.
Det var bara att bita ihop.
Efter parningen så var det dags för fotografering av Buddy och Erik, bilder kan ni hitta på Mays hemsida, hon tar så fina kort!
Där finns även kort från Exzos korning! Gå in på www.bosetti.se
Sedan drog vi upp till Årjäng där vi slappade, käkade tränade hund och drack vin, det var perfekt!
Vädret var kanon sällskapet var i allra högsta grad trevligt och det var lugnt! Precis så som det skall vara i Årjäng. Här kan man faktiskt varva ner ordentligt!
På måndagen var det så dags igen, vi for till Oslo och träffade Buddy en andra gång, hon var fortfarande imponerad av honom men kanske inte riktigt lika mkt som på lördagen, Monica kände sig nöjd med detta och berättade att det med stor sannolikhet innebar att vi hade prickat precis rätt på parningsdagarna och det får vi ju verkligen hoppas, så att det blir lite valpisar!
Jag kan faktiskt inte beskriva hur spännande jag tycker att detta skall bli!

I vilket fall som helst så skall jag absolut försöka att uppdatera i bloggen lite mer fortsättningsvis så att inga eventuella händelser går obemärkt förbi, jag har lovat Monica att ta ett kort på Eassa varje vecka och lägga ut för att man skall kunna se förändringarna från ena veckan till den andra!

Nu är det iaf natti natti som gäller!
Ha det gott!

jaha då var tillbaka i vardagslivet igen, började jobba idag.... :-((
Hade mer än gärna haft ledigt lika länge till om jag fick!
Men iom jobbet osv så var man snabbt tillbaka i de vardagliga rutinerna igen, vilket faktiskt kanske är rätt så bra!
Ingen flötgröt på kvällen, inga sovmorgonar fram till närmare lunch... Lite mer planering för att hinna med det man absolut måste få gjort...
Jag gick ut hårt idag och tvingade mig upp kl 06.00, har inte sovit mkt inatt, somnade inte förrän kl var efter 03.00 och vaknade därefter med jämna mellanrum, så när kl blev 06.00 kändes det som om man precis lagt sig.... Huuuu är det redan morgon....
I vilket fall som helst så fick det duga med sömnen. Jag tog mig i kragen o gav mig ut på morgonpromenaden, den har vi inte gjort så allvarligt den senaste månaden ;-) Men precis som jag mindes den så var det efter att man kommit ut och iväg riktigt härlig!
Sedan en fullspeckad arbetsdag och efter den stack jag ut till Sisjön, la ett spår och sedan tog vi en promenerad, avslutade vid sjön o Eassa fick simma en 20 minuter ungefär, därefter hade spåret legat till sig, ca 1.15h.
Vi tog detta och det gick för en gång skull KANONBRA! hon hade bra intensitet och plockade alla 4 apporter klockrent! Jag hade gjort en återgång som hon löste jättebra! Och vinkeln av ifrån en stig fixade hon oxå jättebra! Det kändes superbra helt enkelt!
Efter detta åkte jag vidare till GMBK och tränade lite lydnad.
Idag blev det mest positionsträning både i fria följet och i krypet, sist jag vågade titta så var positionen ett enda stort skämt och jag var allt annat än nöjd men efter ett pass i helgen och dagens ansträgningar börjar det kännas rätt så ok igen, hoppas att det fortsätter åt det hållet och vi borde vara tillbaka i rätt läge inom en relativt snar framtid ;-)
Det blev också en del skall träning och apportering.
Sumerat är jag oerhört nöjd med dagen och skall nu hoppa isäng och försöka få några timmars sömn även instt ;-)

Ha det gott!

Äntligen så kunde jag komma in på min blogg igen!
Det har inte varit möjligt de senaste veckorna.... vilket har varit lite irriterande då det faktiskt funnits en hel del som jag velat skriva om....
Bland annat...
Så har vi har varit iväg på korningen, äntligen!
Den sedan länge mycket efterlängtade korningen och det gick att genomföra den utan att den lilla hunden bröt ett ben eller annat hemskt som jag befarade, jag minns att jag natten innan hade en mardröm om att vi gick ut för att göra "kontakten" med testledaren och då han plockar fram trasan så hoppar Eassa så eländigt efter den att hon landar på ryggen och gissa vad??? Jo korningen blir inställd....
MEN nu blev det inte på det viset.
Vi kom fram till Backamo på utsatt tid och klarade oss genom hela banan utan varesig benbrott eller ryggskador!
Det var en ohyggligt varm dag! Kvicksilvret drog sig upp emot 30 graders sträcket!
Jag o Monica hade "bettat" lite på vilket resultat Eassa skulle få, inte så mkt poängsumman i sig utan mer hur hennes egenskaper låg sas. I vilket fall som helst i slutändan blev det ju poängen som fick fälla avgörandet trots allt och idag är jag alltså skyldig Monica en vinflaska ;-)) !
Vi var båda lite fundersamma på en del punkter beträffande vädret, dvs med den ohyggliga värme som var misstänkte vi att den lilla eventuellt skulle uppfattas som snäppet mindre tempererad än vanligt men jag får nog säga att det var på detta ställe vi båda hade fel!
Resten prickade vi in rätt så hyggligt en del på pricken andra nåt steg ifrån men jag får nog säga att det var relativt godkänt på båda raderna.
Dock måste jag ju bara påpeka att den rad som faktiskt stämde allra bäst överens poängmässigt var den rad som jag fyllde i hur jag upplevde den lilla hunden tyvärr var denna rad inofficiell och utan tävlan, vi hade nämligen gjort två rader vardera, en som vi trodde hon skulle få på korningen och en som vi upplevde att hon är egentligen. Den som tävlades var naturligtvis den vi trodde hon skulle få på korningen...
Ja ja....
Resultatet från korningen är jag jättenöjd med!
Hon skötte sig alldeles lysande den lilla festliga hunden!
Naturligtvis var hon tvungen att addera sådan som jag iaf aldrig tidigare har sett på en korning... och det är lite typiskt Eassa hon är lite annorlunda men på ett jäkligt skönt sätt! ;-))
För att dra det hela:
Kontakten skötte hon kanon och jag upplevde att hon tog en djupare kontakt med testledaren och engagerade sig...
Vad det gällde trasan så stack hon efter den som en liten raket hade ett bra gripande och kom likasnabbt tillbaka med den och började kampa!
Vidare till lilla jakten, detta är utan tvekan Eassas stora favvo sysslesättning hon älskar att jaga det mesta som rör sig, allt från damm korn i solens ljust till hästar... vilket jag uppskattar mindre! :-((
Åter till lilla jakten, det är inte mycket att orda om, hon drog iväg i något som närmast kan liknas med överljudshastighet och klippte trasan klockrent! Kampade med den så att jag fick gå ut och montera loss henne, likadant på omgång numme två!
Så långt var allt frid o fröjd, men då vi skulle "gå" till stora jakten visar det sig att man i stort sett bara vänder på klacken 90 grader till vänster, man är mao kvar på samma stig som lilla jakten går på, och den som trodde att Eassa skulle släppa fokus på lilla jakten då trodde fel!
Då vi ställde upp på samma sätt som vi hade gjort på lilla jakten dvs mig hållandes i halsbandet på samma stig så sa hon bara jajjamensan jag är redo för en tredje omgång!
Jag skall jaga den lilla trasan tills den dör!
När stora jakten drog iväg så tittade hon på den ett kort ögonblick och jag fick nästan känslan av att hon tyckte att jaja där är en person med en kappa på sig, uppenbarligen någon form av sökövning, men jag har en trasa lite längre bort på stigen som väntar på sitt öde! Och då jag skulle släppa henne drog hon som skjuten ur en kanon bort till lilla jakten en tredje gång och denna gången slaktade hon tydligen trasan i sådan utsträckning att den gjort sitt sista race.
Då hon var klar med det fick jag ropa på henne och då sprang hon bort till stora jaktebytet och plockade sitt halsband kom tillbaka till mig och ville göra ett påvis.... ;-))
Figurraden fixade hon utan bekymmer hon gjorde en mkt liten båge i det ögonblick de ryckte upp figuren.
Dumpen kastade hon sig fram på och satte två tassar i bröstet på, det var uppenbarligen väldigt roande att sätta svaj på den för hon gjorde likadant vid passagen.
Skramlet kollade hon av direkt och vid det här laget hade hon varvat på så mkt och tyckte att allt var så kul att jag började få ont i armarna och händerna hon låg på och drog som en vettvilling mellan momenten, vart tar alla vägen hän??? Är det där borta nästa kuliga grej skall hända???
Så var det då trumgubben, denna var riktigt rolig tyckte Eassa som svarade och uppmanade jättefint, fast vid avreaktionen så slängde hon bara en millisekunds kontakt till honom då hon klämde sig emellan honom och ett träd och därefter rusade hon raka vägen ner i ett vattendrag borta vid platsen där han kommit fram, det var ett riktigt dynghål kan jag meddela!!!
Sedan var det då släden, detta var en riktig höjdare enligt Eassa här körde hon på ordentligt flyttade inte en millimeter bakåt utan det var järnet framåt och hon nästan stångade till den då jag skulle släppa henne, vid passagen förbi den var hon så sugen på nästa grej som skulle hända att hon nästan försökte att gå igenom slädgubben, hon rammade den helt enkelt! ;-))
Ut till spökena, här hammnade man mitt ute på en äng med stekande sol och jag är säker på att det var mer än 30 grader just här då det idet närmaste inte fläktade överhuvudtaget, det var som i en varm kittel!
Här jobbade hon kanonbra!!!
Hon backade som vanligt inte en endaste millimeter, det har hon nog aldrig gjort, men hon låg på så hysteriskt i kopplet att hennes skall på slutet låter mer som några hesa uff uff än riktiga skall, här tog hon faktiskt sig en liten andnödspaus innan hon avslutade det hela med att skälla tills de vände sig om, även här sprang hon sig fram så fort jag kopplat loss henne.
Det avslutande skottprovet var inget bekymmer och korningen var klar!
Det var många som var framme och sa att henne kan du sätta i min bil, det är den röda eller gröna där uppe osv... Owe Andersson kallade henne en mycket festlig hund, och det är precis vad hon är en festlig hund!
Poängen var hammnade de då???
Jo hon fick på:
Tillgängligheten: Mindre tillgänglig, +2, hon fördjupar ingen kontakt, det hade hon ingen tid för enligt domarna.
Kamplust jakt: Stor, +3 (de sa att det hade varit mer rättvisande att ha henne på jättestor, det är så det smäller om det, men detta är det största vi kan sätta ;-))
Kamplust social: Måttlig, +3
Temperament: Impulsiv, -1
Skärpa: Liten utan kvarstående, +1
Försvarslust: Måttlig, +3
Nervkonstitution: Relativt nervfast, +2 (en hårsmån ifrån +3, beroende på temperamentet)
Hårdhet: Måttligt hård, +3
Dådkraft: Mycket stor, +3
och skottfast.
210 pluspoäng och 10 minuspoäng resulterade i 200 poäng totalt!

Jag skall lägga ut lite bilder på henne från korningen under den kommande veckan!

Då helgen sedan kom bar det av till Kungsbacka för att tävla i semestersabotören!
En tvådagars tävling med både sök, spår och rapport!
Kul!
Här gjorde vi på lördagen uppletande och lydnad, vi fick tack o lov börja med uppletandet det var jag glad för så hon kunde blåsa ur lite innan vi skulle in på planen, hon hämtade in de 4 föremålen på fem skick och det gick riktigt fort, vi fick avdrag för tugg och det blev en 9 i betyg!
Då det var dags för lydnaden hade klockan hunnit att bli närmare 13.00 och det var varmare än i helvetet kändes det som och jag började värma Eassa som vanmligt men fick sedan för mig att det kanske var dumt att värma så länge iom med värmen i sig, och avbröt ungefär vi hälften av den valiga mängden. Detta var ett riktigt stort misstag kunde jag senare konstatera, hon var hetare än.... jag vet inte vad, och slarvade hur mycket som helst, hoppade fram under fria följet tex, som i vanliga fall är så bra och vi fick betyg 6, 6.5.....
Här kände jag mig oerhört besviken och lite lätt uppgiven men Eassa bara sprallade vidare och sänkte det ena betyget efter det andra. Nu får ni inte misstolka det hela.
Jag skyller inte alls enbart på den lilla hunden för det är min uppgift att se till att vi är rätt förberedda och det var vi uppenbarligen inte.
Vi gjorde mao den absolut sämsta lydnaden vi någonsin gjort och då kan jag helt lugnt även räkna med den gamla hunden!
Surt!
Ja ja det var inte mycket att göra åt det. Bara bita ihop och hoppas på att söket skulle gå bra.
Detta skulle gå dagen efter.

Dagen därpå åkte vi ut till en bana i Fjärås och jag förstod att den inte var helt lätt iom många av resultaten från elithundarna!
Jag hade startnummer tre i högre klass och den första som startade berättade att hennes hund var en liten rackare på sök, en kelpie som allt som oftast gick som ett skollat troll i banan och det var tydligt att hon förväntade sig ett bra sök.
När hon kom tillbaka och vi frågade hur det hade gått svarade hon att det inte gått alls, hon hade kört hela banan utan att få en enda figge!
Likadant blev det för startande nummer två.....
Och jag som behövde 8.5 för att bli uppflyttad!
Ja ja vi gick in och körde igång, och om jag får säga det själv så skötte jag mig hyfsat och Eassa skötte sig lysande, hon körde på i ett kanontempo banan igenom men det var riktigt tungt för henne på sista skicket. Dock var det inte heller konstigt, banan lutade starkt utför på vänster sida och starkt uppför på höger sida och värmen var hemsk, trodde nästan att hon skulle få värmeslag den lilla.
Domarna var djupt imponerade och tyckte att det var en riktig liten arbetsmaskin, vi fick avdrag för två stora skick i början av banan samt att hon tagit lite tid på sig för markeringen av den sista figgen, denna var på det sisita skicket och då var hon som sagt väldigt trött.
Betyget blev 9.25 och vi var uppflyttade och vann klassen!!!
Hur kul som helst!!!
Nu skall det tränas så att momenten blir lite mer stabila men jag tror hon kan bli farlig den lilla hunden ;-))

Efter detta åkte vi raka vägen till Kosta och GMBK:arna som hade sitt årliga läger där!
Det har varit en superbra vecka med härligt väder, underbara människor och roliga kvällar, med diverse underhållning, ett klubbmästerskap coh mängder av annat roligt!
Vi har faktiskt ägnat oss åt spår hela veckan då Eassa överansträngt ett muskelfäste i ena bakbenet, det kan nog vara en trist eftersläng från då hon sprättade upp benet....
Jag hoppas dock på en snabb återhämtning och att vi är fit for fight igen inom kort!!

Das war alles för denna gång!
Ha det gott!

Och förresten, tack alla för alla gratulationer mm, det är jättekul att läsa!

Jaha, får väl skriva nåt kort här igen då...
Det har hänt en hel del.
Vi var iväg på en liten weekend i Norge över midsommaren, härligt väder trevligt sällskap och god mat!
Lite trist med träningen dock för den lilla hunden var inte alls på hugget... :-(( Man kan väl inte alltid vara på topp dock!
Vi har varit iväg och tävlat i lägre klass spår, vi bröt spåret efter en hel del strul...
Därefter var det så att de små hundarna åkte på rävskabb, de har bättrat sig nu!
Vi har hunnit med att tävla lkl2 och blivit uppflyttade till 3:an, fick skramlat ihop 173 poäng.
Lite skakigt men helt ok.
Sedan har vi varit iväg en vecka på sökläger hos Åse, på Herrestadsfjället.
Tack så jättemycket Åse för ett alldeles perfekt arrangerat läger och jag hoppas verkligen att det inte var det sista.
Kanonfina banor och mängder av legor, mängder av trevliga människor (och knott :-(( dock)
superduper mat!!! Jag vet inte vad mer man kan önska... kanske lite svalare väder då i så fall.
Annars helt Perfekt!
Tack!

Nu laddar vi upp inför korningen som skall gå av stapeln på Backamo under nästa vecka, det skall bli väldigt spännande!
Och på lördagen efter det är det dags för en högre klass söktävling och direkt efter den åker jag raka spåret till Kosta och GMBK:arna för en veckas träningsläger!

Återkommer väl därefter någon gång med en ny klumpinfo ;-)

Ha en trevlig sommar, det tänker vi försöka med iaf!